Vetenskapsrådet presenterar med jämna rum rapporter och forskningsöversikter som är av relevans för forskarsamhället och för Vetenskapsrådets strategiska arbete. En av de senaste forskningsöversikterna berör området Utbildningsvetenskap. I översikten beskrivs den nuvarande situationen inom området, utmaningar inför framtiden diskuteras och rekommendationer ges för att möta utmaningar och samhälleliga behov.
Så – vad kan då en sådan översikt inom det Utbildningsvetenskapliga området tänkas ta upp när det kommer till frågor om digitalisering? En hel del, kan konstateras efter en noggrann läsning. Eller förresten. Det behövs ingen noggrann läsning för att konstatera att frågor kopplade till digitalisering har en framträdande position i kunskapsöversikten.
För det första. Ett antal områden identifieras där det är angeläget att strategiska forskningssatsningar görs. Dessa är: (a) Demokratins utveckling i Sverige och världen, (b) Ökande skillnader i skolprestation, (c) Lärares arbetssituation samt framtida rekrytering, och (d) Lärande i den digitaliserade världen – att hantera vardagen och kompetenser för framtiden. Digitaliseringen lyfts alltså fram som ett av fyra särskilt viktiga områden för forskning.
För det andra. Inte bara det att forskning om digitalisering utgör ett av fyra särskilt viktiga områden. Som en särskild åtgärd för att möta samhällsutmaningar och för att stimulera nytänkande i forskningen, föreslås att ett nationellt forskningsprogram relaterat till digitalisering av skolväsendet inrättas. I kunskapsöversikten framhålls bl.a. att digitaliseringen förändrar villkoren för undervisning och lärande och att undervisning och lärande kan anta nya former. Innehåll tillgängliggörs på nya sätt och leder till nya möjligheter och utmaningar. Sociala medier får ett allt större utrymme i samhället och de inverkar såväl på hur offentliga samtal som kunskapsspridning tar form, liksom hur identiteter skapas och omskapas.
Så – den som söker argumentför varför forskningen kring digitalisering av samhället och utbildningssektorn borde få ett allt större utrymme, hittar dessa i denna forskningsöversikt. Men man kanske inte behöver en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet för att inse det? Det tycker i alla fall inte jag. Men vi skall dock inte underskatta vikten av en sådan här översikt. I alla fall inte när den kommer från Vetenskapsrådet som är en tung aktör när det kommer till att påverka hur forskningen i Sverige tar form. Och i att finansiera forskning. Att det är Vetenskapsrådet som står för dessa analyser och rekommendationer, det är inte kattskit i sammanhanget. För den som ännu inte läst denna forskningsöversikt – du har ett intressant, viktigt och strategiskt dokument att ta del av. Tag chansen.
/Göran Fransson, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle, Styrelseledamot i GRADE
Ladda ner rapporten här: https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer.html